botten is nådd

Det är så himla viktigt att våga inse sina brister. Ingen är perfekt! Sen jag blev två barnsförälder så har jag verkligen märkt att man lever. Jag har kommit till en gräns nu. En gräns där jag inte alls mår bra. Sover inte så mycket om nätterna. Försöker sova på dagarna när izabell är på förskolan. Det är inte alltid så lätt med två barn. Det är inte lätt för izabell att dela med sig. Men sen är det inte lätt för mig som mamma att dela på mig. Jag är så splittrad just nu. Jag känner mig så otillräcklig. Vet inte vad man ska göra åt det, försöker verkligen ge tid till båda. 
Lika mycket! Jag väntar på ett telefon samtal, så jag kan lätta på mina känslor.  Just nu är jag väldigt tom, väldigt nedstämd. Kvittar hur mycket jag och Jonte delar på allt. Jag får alltid mest skit och bråk av izabell. 


Nu har jag lättat lite på mitt hjärta. 
Men det är en bra bit kvar. 

Puss 


Kommentera här: